Predikstolen skänkt år 1648 av landshövding F. Crusebjörn. Överförd av Jakob Rijf till nuvarande kyrkan. Mittfältet rymmer lagens tavlor och Kristi kors.
Triumfkrusifixet, ett medeltida träsnideri av okänd mästare, förfärdigats på 1400-talet.
Korfönstret, en komposition av konstnärinnan Britta Reich-Eriksson.
De tolv veteaxen markerar korabsidens avgränsning från det övriga kyrkorummet, utförda av konstnären Tore Bergh i järn och mässing.
Dopfunten av jämtlandsskiffer tillkom vid senaste restaurationen. Silversmidet har utförts av konstnären Sven Arne Gillgren och avbildar Västerbottens flora.
Himmelfärdstavlan - tidigare altartavla - målad av konstnären C Th Staaf och skänktes till kyrkan 1851.
(Texterna är hämtade från Harlins fotobok "Skellefteå Landsförsamling kyrka".)

Johannes döparens huvud på ett fat (Johannes in disco), träskulptur i ek från mitten av 1400-talet, har funnits redan i den senare träkyrkan. Det fint skurna ansiktet tilldrar sig alltmer konstkännarnas intresse. Mästaren här - som i de flesta andra fall - okänd.	Johannes Döparen, denna kyrkas skyddshelgon, iförd mantel och lejonfäll, pekar på lammet: "Se, Guds lamm, som borttager världens synd" Jakob Ulfsson fastställde 1507 kyrkans minnesdag (kyrkmässodag) till Joh. Döparens dag men att firas söndagen efter. Måhända har midsommarens rika helgtradition anor ända från den tiden. Skulpturen utförd i ek under 1400 talets senare hälft.
Aposteln Petrus: Simon med tillnamnet Petrus (klippmannen), som föll men blev upprättad, fick ur Mästarens mun höra: "Du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min församling". Han blev den romerska församlingens ledare och betraktas som kyrkans förste biskop. Minnesdag den 29 juni. Skulpturen frän 1400 talets senare del.	Aposteln Andreas tillhörde liksom brodern Simon Petrus den närmaste kretsen kring Jesus. Enligt traditionen blev han missionär i södra Ryssland, Bulgarien och Grekland, där han led martyrdöden på korset. Hans attribut är Andreaskorset som liknar ett X. Rysslands, Greklands och Skottlands skyddspatron. Minnesdag den 30 november.
Detalj av Triumfkrucifixet, ett medeltida träsnideri av okänd mästare, förfärdigades på 1400-talet. Fram till år 1851 hade det sin plats ovan altaret, som då var placerat i hörnet av södra och östra korsarmen där dopfunten nu står.

Ambrosius, ca 333-397, kyrkolärare, helgon, biskop i Milano från 374. Han var en imponerande personlighet, en lysande predikant och en skicklig kyrkoorganisatör, som med kraft hävdade kyrkans ställning gentemot kejsarmakten. Teologiskt bekämpade han arianismen. (Se Gregorius nedan). Utom sina lärda verk skrev han också vackra hymner såsom Världens frälsare kom här. Han gjorde bestående insatser inom liturgin och brukar kallas "kyrkosångens fader".		Augustinus, 354-430, kyrkofader, helgon, en av kristenhetens största teologer. År 387 lät han döpa sig och verkade i sitt hemland Numidien (Algeriet) som biskop från 395 till sin död. Sin omvändelse har Augustinus skildrat i Confessiones (Bekännelser), som kallats "världslitteraturens första självbiografi". Hans andra berömda verk är De civitate Dei (Om gudsstaten), som under hela medeltiden blev avgörande för kyrkans uppfattning om sin ställning till staten. Han fick avgörande betydelse för den katolska kyrkans utveckling, men hans lära om arvsynden kom främst att påverka reformatorerna Luther och Calvin.
Gregorius av Nazians död omkr. 390, grekisk kyrkofader. G företrädde den ung-nicenska teologin och var en ledande kraft i kampen mot arianismen. Han presiderade vid mötet i Konstantinopel 381. (Anm.: "Arianismen": efter presbytern Arius, som framställde läran att Logos,"sonen", icke var född utan skapad av Fadern före världens begynnelse. L var varken Gud eller människa. Han tog sedan gestalt i Kristus. A lyster i bann vid kyrkomötet i Nicaea 325)		Hieronymus, ca 347-420, latinsk kyrkofader, helgon. Han kom från Illyrien på Balkan, blev sekreterare hos påven i Rom och fick i uppdrag att översätta Bibeln till latin. Detta arbete slutförde han som munk i Betlehem från 386. Han översatte från hebreiskan och blev färdig 405. Resultatet kallas Vulgata eller Versio Vulgata, "den allmänt antagna", och har varit katolska kyrkans officiella bibeltext in i vår tid.

Landskyrkans altarskåp, ett nordtyskt arbete av Bernt Notkes verkstad i Lübeck, stammar från 1400-talets senare del.
De decimeterstora bilderna av de fyra kyrkofärderna Ambrosius, Augustinus, Gregorius och Hieronymus finns på altarskåpets pilastrar mellan bilderna av helgonen
(Källa till texterna om kyrkofäderna: Bonniers konversationslexikon)

2. S:ta Margareta och S:t Sebastian,
S:ta Margareta led martyrdöden i år 304 (samma år som S:ta Lucia). Dömd att leva en skökas liv om hon ville leva. Hon valde döden. Enligt legenden drömde hon att en drake slukade henne; hon gjorde korstecken, odjuret sprack och hon trädde ut i ljuset. Draken avbildas vid hennes fötter. Minnesdag 20 juli.
S:t Sebastian var befälhavare för den romerska kejsarens livvakt men kristen i hemlighet och hjälpte och tröstade trosbröder i fängelser och tortyrkamrar. Han upptäcktes och bands på kejsarens order vid en påle som måltavla för garnisonens bågskyttar. Minnesdag den 20 januari.

3. S:t Olof som enligt sägnen trampar på trollet Skalle. Riktigare tolkning är nog att bilden visar hur hednavikingarnas gamla jag besegrats av den i Kristus nyfödda Människan.

S:ta Anna: S:ta Anna hållande sin dotter Maria på vänstra och hennes son på högra armen. Jesusbarnet håller sin moder i handen. Minnesdag den 9 december. Tillkomstår omkring 1500.

Maria med barnet: Mjuk, lutande hållning, som kontrasterar mot 1100-talsmadonnans högtidliga stränghet. Skulpturen anses tillkommen i 1400-talets början.

Madonnan: Skelleftemadonnan, en av de få bevarade romanska Mariabilderna i hela Europa. Skulptur i valnöt troligen från någon västtyska verkstad. Omkring 800 år gammal. Jesusbarnet, som hon hållit i händerna, saknas.